Kyrkoherde. Blev ca 68 år.
omkring 1502 Kluxåsen, Näs, Jämtlands län. [1]
omkring 1570 Undersåker, Jämtlands län. [1]
omkring 1530 Näs, Klockåsen, Jämtlands län. [1]
Barn:
Nn Månsdotter (1530? - >1560)
Lars Månsson Blix (1530? - 1612)
Bengt Månsson Blix (1532 - 1607?)
Peder Månsson Blix (1542 - 1632)
Olof Månsson Blix (1544 - >1593)
Simon Månsson Blix (1545? - )
Gullov Månsdotter Blix (1560? - 1629)
Carl Blix (- >1593)
--------------------------------------------------------------------------
Av Karl Göran Eriksson söndag den 20 febr 2005 kl. 13.19:
"Vid slutredigeringen av sitt Herdaminne för Härnösands
stift, korresponderade Leonard Bygdén (1844-1929) med
Henning Sollied i Oslo. Att uppgifter från den sistnämnde
använts framgår av bl.a. Herdaminnets slutord (band IV s.
431) och mer specificerat i en fotnot och en källhänvisning
i a.a. ss. 70 resp. 271. Om Blixarna skriver Sollied:
Så var det Blixene igjen, - det er nu lykkedes mig at bringe
på det rene hvor den tidligere omtalte stamtavle i Lassens
Samlinger skriver sig fra. Lassens optegnelser er afskrift
av "Bernhofternes Familiebog", forfattet av Professor theol.
Hr. Hans Borch [f.1697 ?1765] og foröket av Hr. Ebbe Carsten
Tönder [f.1726 ?1785]. Nærmere om optegnelserne og
forfatterne vil De finde i "Stamtavle over Slægten Bernhoft"
av Emilie Bernhoft, [Christiania 1885] s. IX m fl. st. I
optegnelsene findes også korte stamtavler over de med
Bernhoftene forbundne familier Opdal, Bull, Herdal, Balq og
Blix m.fl., og gjennemgående synes disses pålidelighet at
være meget stor. Endel navner er selvfölgelig misforstått og
forvansket og traditionene om slektenes oprindelse i et par
tilfælde neppe rigtige [Således Bernhoft og Opdal], men
forövrig synes det som om oplysningene trygt kan stoles på,
da de stadig, hvor kontrol kan ske, bekreftes av oplysninger
fra andet hold.
Da det bare er meddelelsene om Bernhoft som, i revideret
stand, er trykt i den ovenfor nevnte stamtavle, skal jeg her
meddele nogen utdrag av de övrige stamtavler som turde
interessere Dem.
------
IV Blix
Carl Klingaasen (!), en Adelsmand i Jemteland
Sön Hr. Mogens Carlsen til Undersager i Jemteland
Sön Hr. Lars Monsen, Pastor til Undersager, gift med Kirsten
Eriksdatter. Se Nedenfor. Börn
I Hr. Mogens Larsen Blix, en velbereist Student fik siden et
Tilfælde da han laa paa Bunden av et vand i 24 timer. Jeg
holder paa at det er denne som var sogneprest til Domkirken
i Trondhjem. [Dette siste antagelig tilfölet av Tönder]
II. Mag. Hans Blix, döde samme Dag Han skulde ordineres til
Biskop over Wiborg Stift
III Hr. Erich Larsen Blix. Pastor til Opdal.
IV Margrethe Larsdatter Blix et Hr. Hans Pastor til Ravund.
V Lisbeth Larsdatter et Hr. Joen, Pastor til Tierrebye i
Sielland
VI Marte Larsdatter Blix et Arild Olsen, foged i Jemteland
VII Hr. Salomon Larsen Blix. Pastor til Liid og provst.
----
Erich Stad, Provst i Jemteland
--------------------------------------
Kirsten Se ovenfor - Johannes Erichsen
Secretair hos Konge af Sverrig [=föreg:s barn, min
(KGE) anm.]
Denne stamtavle synes virkelig at bekreftes av hvad vi vet
fra andet hold. .....
[ur Brev av Henning Sollied 1926 18/10 - Bygdén NC 1517,
Uppsala universitetsbibliotek].
I sina kommentarer berör inte Sollied Carl Klingaasen.
Identifieringen av denne som Karl i Klocksåsen måste Bygdén,
med sina kunskaper om jämtländsk medeltid, ha gjort själv.
En svaghet med detta är att han utgår från något han inte
själv sett och tolkat (man kan för övrigt fråga sig om någon
enda forskare sett dessa dokument sedan Sollieds tid).
Förutom den Magnus Blixe som omtalas 1410 kan namnet Blix
inte beläggas i Jämtland förrän på 1600-talet. T.ex. står
Her Lauritz Blix för Åkeräng i 1607-1608 års
korntiondelängd. Herr Mogens Karlsson i Undersåker bör
alltså inte tillföras namnet ifråga".
Slut citat Karl Göran Eriksson
Leonard Bygdens beskrivning i Herdaminnen,
Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen ock kyrkoherden Mogens Karlsson, som blir stamfar för de flesta genarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet. Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens Sveinsons efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsons efterkommande har lagt sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurenssons i Kloxåsens hustru. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson har fått sitt förnamn och tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. (Källa: Sven Schylberg, 2003-07-16)
(Källa: JLS-nytt nr 52, 1993, Jämtlands läns släktforskarförening) och (Källa: Jämten 1962 sid 26, Margret Häggström) och (Källa: Jämten 1954, sid 99-ff, Edla Estensson) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 220, supplement av Bertil Hasselberg, 1964) och (Källa: Härnösands herdaminne sid 34, 269, Leonard Bygdén) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 45, Leonard Bygdén)
Kaplan i Undersåker och Oviken (1548) samt kyrkoherde i Lit 1551 och i Undersåker 1532-1566. Kallas också Mogens. Tog sig namnet Blix och från honom utgår den bekanta norrländska prästsläkten Blix. (Källa: Jämten 1930 sid 86-ff, Bertil Hasselberg).
Hovdsjösläkten anses också härstamma från Lars och Margit, (Källa: JLS-nytt nr 52, 1993, Jämtlands läns släktforskarförening).
Hade sju söner, varav 4 kom att arbeta i Ångermanland. (Källa: Jämten 1930, sid 86-ff, Bertil Hasselberg)
Källa: Björn Espell
S:t Henriks dag /19 jan/ 1532 av prosten Erik Andersson, lagfästes prästboställets fastighetsinnehav och fiskerättigheter förmodligen i samband med herr Måns tillträde som kyrkoherde. Kyrkans rätt till att åt henne jordeparti i Öjestad, som enskilda sökt tillägna sig, fastslogs genom ett brev, utfärdat in profesto Eschilli /11 juni/ 1536 av synenämnd, bestående av 6 jämtländska präster och 7 bönder. Av prästbordets andel i Ösefisket sökte man kringskära. Tre bröder Nils, Erik och Johan Bengtsöner i Romo påstodo, att prästen ej var berättigad åtnjuta mer än tredjedelen i detta fiske, men herr Mons kunde med vittnen och gamla handlingar bevisa, att halvparten av fisket i mer än 200 år legat under kyrkan, och redan tvenne gånger förut tilldömts prästen, vilken dom ånyo fastställdes av tolvmannanämnd å Jamtamotet 1548. Herr Mons i Undersåker beseglade som vittnesman åtskilliga andra handlingar under åren 1537-56. Han uppgives ha dött 1570, men måste senast 1566 frånträda pastoratet till förmån för sin son Lars.
Källa: Tågefälts släktbok
Artikel i JLS-Nytt nr1 år 2007 av Georg Hansson: "Under våren 2005 pågick en diskussion i Anbytarforum (www.genealogi.se) om Blixsläktens ursprung. >Det var en mycket bra diskussion som angav de källor och skriverier som finns, med uppmaniing till läsarna att själva ta ställning till dessa, istället för att bara skriva av tidigare forskares åsikter. Sagt och gjort: Jag läste det mesta som finns skrivet om kyrkoherde Måns (Mogens) Karlsson Blix i Undersåker och de brev och diplom som man hänvisar till. Jag hittade också källan för påståendet att Herr Måns var född i Kloxåsen- trots att den aldrig angivits tidigare. Och jag kom fram till att Herr Måns i Undersåker inte kan vara en son till Karl Larsson (Laurensson) i Kloxåsen! Släkttraditionen kontra forskningsteorin. Som jag ser det finns det två linjer att ta ställning till: 1. Släkttraditionen: att en norsk adelsman (Carl eller Peder) rymde undan hertig Christian (senare kung Christian II) i början på 1500-talet till Jämtland. 2. Forskningsteorin.Eftersom Herr Måns i Undrsåker uppges vara född i Klocksåsen i Näs måste han vara en son till bonden där, Karl Larsson. Denna teori fick under hela 1990-talet stå oemotsagd, trots att den egentligen saknar bevis.
Linje 1: stöds av epifatet i Styrnäs kyrka, uppsatt av Måns/Mogens Persson Blix (f.1607 död 1658) till hans föräldrars minne. Hans far var Peder Månsson Blix född 1542 i Undersåker och död 1632 i Styrnäs. Textens inledning lyder i översättning "Peder Månsson Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undanröjts i fäderneslandet Norge under danske konungen Kristian Tyrann...." Släkttraditionen återkommer i Jonas Bångs "Blixars och Blixencronors ättetal", tryckt i Stockholm år 1745.: "Peder Blix av en gammal Adelig Familia i Norige inkom till Swerige 1502 om honom anförer salig Öfverjägmästaren Magnus Blix följande berättelse: Danske Historie Skrifvaren Arrild Hvitfeld införer sub Anno 1502 sådane ord: "Kong Hans försände sin son Christianum med härskarmakt in i Norige. Han lod i lige maade rette en heel hob af den Norske Adel, oc holt saa hus met dennem, at det endnu kendis paa dennem denne dag & co" Efter en beskrivning hur flykten från Norge gick till fortsätter Bång: "Detta bestyrker det epithaphium som gamle Peder Blixes Sonnesons Son, Magnus Pedersson Blix, LnadsSecreteraren i Upland, låtit i Styrnäs Kyrka uti Ångermanland till sina Föräldrars Minne 1654 upsätta i följand ord" Därefter följer epifatets latinska text. Släkttraditionen finns med i "De Blixers Slegte-Register" av Gerhard Schöning (1722-1780) samt i "Bernhofternes FamilieBog" av Hans Borch (1697-1765) och EC Tönder (1726-1785. I den förra anges som Herr Måns Karlssons fader: "Carl, med tilnavn Blix, en Adelsmand, boende i Brynflod sogn i Naes annex, i hvis Vaaben stoede to Sverd i Krytz, med en Rose oven under, som var satt i Undersager Kirke" I den senare: "Calr Klingaasen, en Adelsmand i Jemteland". Observera att dessa två danska släkttavlor anger att Herr Måns hade en Karl som fader- inte som de tidiga svenska en Peder. Uppgiften att han hette Peder Blix verkar komma från överjägmästaren Magnus Blix (som levde 1660-1745) och fördes via Bångs tryckta antavla till Hans Tunaei "Prästekrönika" (handskrift 1766). Ännu 1858 i Svenska Adels Ättartaflor finns Peder kvar. Först 1913 är det korrigerat (i JA Setterdahls "Östgöta Nation i Lund")
Linje2 stöds av en uppgift i en av Undersåkers kyrkoböcker, volym N1:1 s.181, "Hr Måns i Undrsåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn" skriven med sen 1600-tals handstil. Denna uppgift återges av Tunaeus och alla efterföljare utan att källan anges. På sid 182 i nämnda volym finns, med samma handstil, berättelsen om när Herr Måns son, senare kyrkoherden Lars Månsson, bröt benet vid ett fall med hästen, också den återgiven av Tunaeus. Till en början gjordes aldrig kopplingen till Kalr Laurensson i Klocksåsen eftersom de svenska forskarna trodde att Herr Måns var en Peder. Möjligen var det Leonard Bygdén som, i sitt arbete med "Härnösands stifts Herdaminne" (publ. 1923-1926) upptäckte de brev där Herr Måns i Undersåker själv skriver sig Måns Karlsson (tex år 1537) Uppgifdten spreds bland forskarkollegorna och JA Setterdahl kunde publicera nya rön år 1913. Kalr Laurensson och hans förfäder är omnämnda i många bevarade brev från 1400- och 1500-talen. Tyvärr finns det dock inget enda brev som kopplar ihop Måns Karlsson i Undersåker med Karl Laurensson i Klocksåsen! Tvärtom- det finns ett- eller två- som utesluter honom. Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons arvsskifte år 1538 i sin i övrigt utmärkta artikel " Blexerne av Jemtland" i "Norsk Slekthistorisk Tidskrift" 1931. Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans bror Jens (som också var präst) nämns i detta arvsskifte. Och vad värre är- de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare två av Olof. Brevet om arvsdelningen finns publicerat i Diplometarium Norvegicum som nr 1153 i band III. Det finns ytterligare ett brev som (enligt min tolkning) motsäger möjligheten att Herr Måns var en son till Karl i Kloxsåsen. År 1536 hölls en rättslig prövning i en tvist mellan Undersåkers kyrka och Kronan, om ett jordstycke som redan 1526 tilldömdes kyrkan (brevet finns i avskrift i Undersåkers kyrkoarkiv N1:1 s.206-207) På kyrkans sida stod sju präster (men ej kyrkoherden i Undersåker) tillsatta av landsprosten Erik Andersson, på Kronans sida sju bönder- bl.a "Carl i Kluxåhs". Det är väl föga troligt att Kronan skulle anlita Karl Laurensson att döma i en tvist där kh Måns Karlsson- hans påstådde son- skulle gynnas om Kronan missgynnades. Jag tror vi måste lita mer på släkttraditionen i detta fall. Om adelsmannen carl (Blix) tvingades fly undan hertig Christian till Jämtland (som fortfarande var norskt land) kanske han inte ville använda sitt adelsnamn öppet. En flykting som saknar fast egendom och inte begår brott blir ju heller inte omskriven och därför saknas källorna. Men enligt Schönings släktregister hade han, åtminstone en tid, placerat sin vapenbild i Undersåkers kyrka (där sonen var kyrkoherde). Vid flykten i början på 1500-talet slog han sig ner (med sin familj) i Klocksåsen för att sedan, via Undersåker, återvända till Norge. Vid det laget var den Norska adeln redan så decimerad och försvagad att adelsnamnen inte var till någon hjälp. Först när sonsönerna blivit präster och tjänstemän i 1600-talets början, och det var mode att använda släktnamn, togs Blixnamnet till heders igen."
Måste hålla med Georg i det han skriver ovan helt och fullt och det som gör mig mest övertygad är arvsskiftet efter Karl Laurensson där Herr Måns borde varit nämnd om han varit dennes son. Skrivet av Eva Bergner 2007