Gruvdrivare, hyttmästare. Blev ca 68 år.
omkring 1600 Tyskland.
hem.passagen.se/alvsajtn/forfader.html
1668 Risön, Skellefteå lf, Västerbottens län.
Ancestry: JoanMarieSchMc
Jag har sett uppgifter om 1688 i Kusmark men det är nog fel Jakob
hem.passagen.se/alvsajtn/forfader.html
(forum.rotter.se/index.php?topic=73239.0)
Mattsson ? - Det är nog en missuppfattning att det skulle vara Jakob Mattsson i Kusmark
Troligen gift 3ggr nr. 3 hette Elisabet
Gruvdrivare i Nasafjäll, Arjeplog
hem.passagen.se/alvsajtn/forfader.html
Gruvdrivare/smältare i Nasafjälls silvergruva fr.1630-talet. Även vid Sala silvergruva på 1630-talet och borgare i Torneå 1643-49 och hyttmästare i Junosuando. Senare boende på Risön, Skellefteå ca.1666-68. (forum.rotter.se/index.php?topic=73239.0)
Fanns i STorkåge 1651
Jakob är omgift 1662-65 bor på Kyrkbordet, Skellefteå
Barn:
* Vendela fick 1730 sonen Christian
* Christian omkr 1624 i Slåberget
* Mårten/Martin
* Karin gm Johan Hedman
_______________________________________________________________________
Skellefteå SOcken 1650-17 av U Lundström:
Jakob Pfundt brukade gården ca 1666-67, och han var troligen gift tre gånger. Jakob Pfundt var född i Tyskland och arbetade åtminstone från 1631 vid Sala gruva.
Från 1635 hade han titeln hyttmästare. Åren 1635-38 tjänstgjorde Jakob Pfundt vid
Nasafjälls silvergruva, där han hade titeln smältare. Han kallades även drivare. Jakob Pfundt hade 1636 med sig sonen Christier Jakobsson Pfundt som arbetade som
malmskiljare. Fadern torde vara född senast ca år 1600. Jakob Pfundt arbetade
1638^-0 vid Piteå drivhus med silveravdragningen. Jakob Pfundt tjänstgjorde från
1641 som malmletare i Tomeå socken, och blev delägare i koppargruvan i Junosuando från 1644. År 1651 bodde Jakob Pfundt i Storkåge. Han blev samma år ålagd
att betala sämskmakaren Anders Didriksson i Umeå 156 daler och 20 öre kopparmynt. Han var 1657 smältarålderman vid Sala gruva. År 1659 var han tillbaka i
Skellefteå, och var då gift med en syster till Anders Jonsson på Tåme 4. Makarna
hade sonen Mårten Jakobsson som 1660 frågade rätten om arv efter sin mor, som då
var död. Jakob Pfundt bodde 1662-65 på Kyrkobordet och var omgift med Lisbeta.
År 1667 framgår av ett tingsprotokoll att Jakob Pfundt letat efter malm på Kågnäset
och bränt på ett berg. Samma år frånsade han sig Risön som gick tillbaka till bergmästare Hans Lybecker. År 1669 var Jakob Pfundt död, och hans änka krävdes på
100 daler kopparmynt som han fått i förskott. Hustru Lisbeta bodde 1669-71 på
Kyrkobordet och en dotter bodde hos henne. År 1678 skrev Jakob Pfundts änka,
hustru Lisbeta i Frostkåge, ett testamente till sin dotter Lisbeta Jakobsdotter, som
möjligen blev gift på Boviken 4. Modem Lisbeta var omgift med Berendt Olofsson
Smed på Frostkåge 12. Lisbeta och Jakob Pfundt hade även dottern Karin, som 1682
stämde sin styvfar Berendt Olofsson Smed för arvet efter modem. Karin hade varit
633
gift med Johan Hedman som var död 1682. Johan Hedman var sannolikt identisk
med soldaten Johan Olofsson från Hedensbyn 13.
Olof Östensson från Hedensbyn 3 brukade gården 1669. Jakob Nilsson från Hedensbyn 10 var landbonde på gården 1674, och han var gift en gång. Ar 1675 sägs
att endast 1/3 av hemmanet var sått detta år och 1 Vi tunnland var obrukat. Jorden och
ängarna var vanbrukade sedan många år. Hemmanets skatt var 4 tunnor och 4 skäl.
Häradsskrivaren Lars Larsson Bjur (- ca 1698) från Böle 12 var ägare till gården
1675-98. Hans hustru hade fadersnamnet Mikaelsdotter och var från Gammelbyn i
Burträsk socken. Lars Larson hade barnen Abel, Kerstin som var gift med Jon Persson Berg på roten 32 Berg, Elisabeth som gifte sig 1684 med Samuel Nilsson (-
senast 1688) som var borgare i Piteå stad 1685-87, Karin som gifte sig 1682-83
med prästen Daniel Martini Offerdalin i Hackås i Jämtland och Johan f. 1672 som
gifte sig och blev soldat 1691 och på roten 27 Sik från 1695. Lars Larsson Bjur bytte
1678 bort 2 tunnlands åker på Bergsholmen samt Storänget vid gårdens fäbodar till
Mårten Jonsson på Bergsbyn 7. I stället fick Bjur andelar av Bockholmen med fiskevatten och notdräkten vid Bockholmsviken samt laxnätstället som kallades Norr
på halsen. Skatten på Bockholmen var 4 skälsland och åkrarna på Bergsholmen var
på 12 skälsland. Ar 1695 hade Lars Larsson en häst, 14 kor och 22 småkreatur.
Skatten var på 3 tunnor och mantalet på 7/16 skatte. Risön hade medelmåttig åker
och äng, lätt mulbete och nödtorftig skog med lite laxfiske. Lars Larsson Bjur visade
ett fastebrev daterat 11 augusti 1607 där det efterhand framkom att hemmanet på
Risöns hade ägor med åker och äng som var köpta från åtskilliga hemman. 7 skäl av
Jon Christersson från Frostkåge 13 och 4 skäl av Peder Målare i Hedensbyn, samt 4
skäl av Jon Jonsson i Hedensbyn med några lägdor. Lars Bjur var även organist,
uppbördsman och mantalskommissarie.