Kyrkoherde. Blev ca 60 år.
omkring 1610 Hapstad, Själevad, Västernorrlands län.
www.wikstromfamily.se/sites/default/files/afarfar/I11380.htm
Också sett 1704
www.oquist.se/antavlasimeon/0001/1_604.htm
HSH I sid 71
1630-11-01 Uppsala, Uppsala län.
HSH III sid 189
medlem.spray.se/wikstromsundbom/default.html
1639-11-13 Uppsala, Uppsala län.
medlem.spray.se/wikstromsundbom/default.html
1670 Råneå, Norrbottens län. [1]
Härnösands Stifts Herdaminne III sid 189-190
Johan Olofsson, bondson
Barn:
* Nils Hapstadius f.1643 †1685 i Sthlm Präst, brukspredikant i Kvikkjokk
* Olof Hapstadius f.1644 i Arjeplog †1716-12-20 i Bensbyn) Sockenskrivare, länsman
* Samuel Hapstadius f.1648 i Arjeplog †1728-04-08 i Nederluleå Sockenskrivare gm Brita?
Stud: 1630-11-01 Uppsala
Prästvigd: 1639-11-13 Uppsala
Kom 1642 till Arjeplog (HSH I s.71)
Utnämd till Kyrkoherde i Råneå 1661-10-25 och tillträdde 1662-05
Bosatt: 1664 Råneå (HSH III sid 189)
Död: 1670 Råneå (HSH III sid 190)
-------------------------------------------------------------------
Härnösands Stifts Herdaminne III s.1889-190.
"Johannes Olai Hapstadius (1664-70), stud. i Upsala 1 nov.
1630, prästv. 13 nov. 1639, khde i Arjeplog 1642 (se D. I, s. 70).
Vid sammanträde 8 sept. 1661 fann konsist. i Hsand skäligast, att herr Johan i Arjeplog såsom den där både för åren och sina besvärlige tjänster måtte före någon annan rekommenderas till pastor i Råneå församling, och med domkapitlets introduktionsbref reste han ned för att låta höra sina predikogåfvor.
Råneborna, som till khde önskade få antingen företrädarens son eller ock komm. O. Puchæus i Skellefteå, sände emellertid som ombud Olof Larsson i Jempteön till Hsand med en skriftlig framställning härom.
Denne måste dock inför konsist. 25 okt. 1661 erkänna, att Hapstadius
hade presenterat sig med en berömlig predikan, däraf hvar man sig hugnade
och tröstade, hvarför konsist. förehöll församlingens uppförande och ansåg, att den bort betacka Consistorio för dess åhåga och besynnerligen, att dem en sådan man tillskickad är, som hafver nederlagt sådana prof hos sina förmän, den de tryggeliga kunna en församling tillbetro.
På särskild tillfrågan medgaf sockenbornas ombud vidare: Han predikade och mässade
allt väl, där emot ingen hade det ringaste att säga, allenast att han tycktes vara alltför gammal.,
som skulle han icke kunna vara utan kaplan, och församlingen finner sig oförmögen till att uppehålla två präster, såsom härtill skett är. Saken afgjordes så, att Hapstadius skulle få bli vid sitt undfångna bref, till dess Råne församling honom något tillvita kunde etc.,
men han måste i händelse af behof vara betänkt att hålla kaplan eller ock
upplåta detta villkoret enom androm, som det göra kan. Hapstadius innehade khdetjänsten här till sin död 1670.
I testamente efter sin sal. man skänkte änkan 24 dec. s. å. till kyrkan en ny mässärk bestående af ett helt slessingstycke.
G. m. Gertrud Nilsdotter. Gen. Kammarkoll. bref 17 nov. 1671 fick hon sig
tilldeladt ett torp i Råneå, Värken benämndt, och en liten utjord i Sunderbyn i
Luleå s: n på lifstidsfrihet till uppehälle för sig och sina omyndiga barn; en eldsvåda
härjade hennes hus och bohag omkr. 1685, hvarför hon »efter kongl. befallning» erhöll 6 dlr af kyrkans medel till understöd. Lefde ännu 1694.
Af barnen:
Nils, f. 1643, brukspred. vid silfververket i Luleå lappmark
(se II, s. 37);
Olof, f. 1644, länsman och sockenskrifvare i Västerbotten, d. 20/12
1716, g. m. Anna Nilsdotter Ruuth, d. 1/2 1717;
Samuel, f. 1648, sockenskrifvare i N. Luleå, d. 8/4 1728 efter ett ödmjukt och ärbart lefverne.
Biografi:
Leonard Bydén.Hernösands Stifts Herdaminne. Uppsala: Almqvist & Wiksells,1923 I p. 70, III p. 189-190
BIOGRAPHY: Leonard Bydén. Hernösands Stifts Herdaminne. Uppsala:Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, 1923 I- IV p. 70 vol. I Kyrkoherdar i Arjeplog
Johan Olai Hapstadius (1642-62), bondson från Hapstad i Själevads socken, stud. i Upsala 1 nov. 1630. I Upsala domkapitel 19 okt 1639 androgs välborne grefvinnans på Rydboholm begäran att studiosus Johannes Olai Hapstadius måtte till H. nådes predikant ordinerad varda. Skulle examineras. Hitkom såsom pastor 1642 och uppbar till en början samma lön som företrädaren; dock ökades penningelönen till 50 dlr sänt årligen genom Kgl Maj:ts brev af 9 nov 1646. Att pastor Hapstadius icke behärskade lappskan, kan man döma däraf, att för tolken utanordnades 4 tr särskildt. Han synes emellertid varit mycket verksam och fått sin församlingskyrka småningom prydd och försedd med nödig skrud. Sålunda skänkte bergmästaren Hans Philip Lybecker ett conterfeij af H.
M:H Drottningen till kyrkan 1643. * "H. Maj:t förärade år 1646 8 alnar Atlask jämte snören och foder till mässhake samt 1u aln. gult Atlask til korset på mässehaken, item 2 stycken Slisingslärft till mässeärk hvilka kläder riksrådet herr Carl Bonde lät på sin bekostnad förfärdiga i Stockholm." V. bruksskrifvaren Aegidius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter skänkte litet emellan gåfvor till gudstjänstens bruk m.m. *Samma porträtt pryder ännu Arjeplogs kyrka.( Vol I, 71) Men först 1649 fick kyrkan en klocka vägande 1skpund, 2 pd och 1 mark hvarvid Hapstadius i sin upplagda kyrkobok tillägger:"Gud Alsmechtig ware H.K. M lönn". Första visitationen här ägde rum 27 jan 1652, då prosten i Piteå öfversåg räkenskaperna. Hapstadius utn. till khde (kyrkoherde) i Råneå 25 okt.1661 och tillträdde maj 1662. (Vol III,189 ) Johannes Olai Hapstadius (1664-70), stud. i Uppsala 1 nov 1630, prästvigd 13 nov 1639, kyrkoherde i Arjeplog 1642 (se D.J. s. 70). Vid sammanträde 8 sept 1661 fann konsistoriumet Härnösand skäligast att herr Johan i Arjeplog såsom den där både för åren och sine besvärlige tjänster måtte domkapitlets introduktionsbref reste han ned för att låta höra sina predikogåfvor. Råneåborna, som till khde (kyrkoherde) önskade få antingenföreträdarens son eller ock komm. O. Puchaeus i Skellefteå, sände emellertid som ombud Olof Larsson i Jemteön till Hsand (Härnösand) med en skriftlig framställning härom. Denne måste dock inför konsist. 25 okt 1661 erkänna att Hapstadius hade presenterat sig med en berömlig predikan, däraf hvar man sig hugnade och tröstade hvarför konsist. (konsistorumet) förehöll församlingens uppförande och ansåg att den bort betacka Consistorio för dess åhåga och besynnerligen att dem en sådan man tillskickad är, som hafver nederlagt sådana prof hos sina förmän, den de tryggeliga.
NC W2 7492 rå p. 38-40 Råneå Socken 1654-1954 (Red. Engelbert Byström) sid. 38
Den nye kyrkoherden var bondson från Hapstad i Själevads socken och var född omkring 1610. Han blev student år 1630, prästvigdes 1639 och tjänade först såsom grevlig predikant på Rydboholm. År 1642 kom han såsom kyrkoherde till Arjeplog, där han enligt Kungl. Maj:ts brev 1646 fick penninglönen höjd till 50 daler silvermynt per år. Tiondebidraget var av många orsaker tämligen magert i denna del av stiftet. Han arbetade med stor energi på att få den torftiga lappmarkskyrkan prydd och utrustad med nödig skrud. Den ägde icke ens klocka, vilken Hapstadius dock kunde anskaffa år 1649. Han lade också upp Arjeplogs första kyrkobok. när han efter 20 slitsamma år kom till Råneå i maj 1662 hade han givit ut sin bästa mannakraft. Under Hapstadius tid färdigbyggdes den första prästgården i Råneå. Till bostället hörde bl. a. ett fiske- och kvarnställe i norra forsen i Råneå. Detta hade han egenmäktigt försålt till länsmannen Jöns Dagesson. Vid mars-tinget år 1695 återbördades det till prästbordet. sid 40 ... Vi känna föga om Hapstadius´ liv och gärning under Råneåtiden. Akterna äro få och ordknappa. Personliga notiser förekomma sällan. Hapstadius dog redan 1670 och begrovs i kyrkans kor. Resterna av hans gravsten finnas ännu kvar. Änkan Gertrud, f. Nilsdotter, testamenterade efter sin salig man Annandag Jul 1670 till kyrkan "en ny mäss-serk bestående av ett helt slessingstycke". Hon levde ännu 24 år efter sin man. Av allt att döma lämnades hon och barnen i den största fattigdom. Hon fick två nådår, d.v.s. fick bo kvar i prästgården och uppbära in-natura-lönen i två år mot villkor att underhålla vice pastor. Enligt en anteckning i domkapitelshandlingarna fick hon utdelning av något som hette Vi-byggeråspannmålen. Dessutom blev hon genom Kammarkollegii brev 17/11 1671 tilldelad ett torp i Rånbyn, benämnt Värken, av allt att döma den nuvarande Värkgärdan, nu tillhörig Klockarbostället. Vidare fick hon en utjord i Sunderbyn i Luleå socken på livstid till uppehälle för sig och sina omyndiga barn. Av sönerna blev en, Nils, präst, en annan, Olof, länsman i Wästerbotten, en tredje, Samuel, sockenskrivare in Nederluleå.
Inskrift på en röd kalksten i Råneå Engraved on a red limestone in Råneå. INRI JOANN SO HAPST IUS MATU O 1604 DENATUS A 01 1670 INCHR TO MEA HÄLLEN f.ö. slät