Blev ca 45 år.
omkring 1425 Bureå, Skellefteå, Västerbottens län.
www.geni.com/people/Anders-Olofsson/6000000003562237688
1470 Bureå, Skellefteå, Västerbottens län.
www.geni.com/people/Anders-Olofsson/6000000003562237688
www.geni.com/people/Anders-Olofsson/6000000003562237688
-----------------------
Underlagman i Västerbotten enligt Johan Bure.
Anders Olofsson i Bure kan betraktas som den äldsta, historiskt säkerställda medlemmen av Bureätten. Samtida skriflig källa saknas visserligen, men samstämmigheten bland Johan Bures sagespersoner stödjer att Anders Olofsson i Bure var en historisk person. (Urban Sikeborg. Se Wikipediaartikeln sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten).
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början. Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale) Källa: helgo.net/enar/och/tjocka/slakten/data/D0017/I66.html
Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.
Källor
1) Boström, Leif (home.swipnet.se/leifbostrom/main.htm)
2) Strang, Martti (www.strang.ch/)
3) Hernelind, Marc
Källa - födsel : Enar Persson
Källa bosatt: home.swipnet.se/~w-87735/farfar/p06069980c.html
Övriga noteringaar:
1350 enl. home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00749.htm
1425 enl. www.odenring.se/anor/default.html
Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån.
Bureå enl. www.odenring.se/anor/default.html
=========================
Källa: www.fredman.eu/en/ancestry.se/html_us_farfar/pd2c262aa.html
Född: omkring 1425 Bureå 1, Skellefteå sn (enl Bureätten del I, s.118, tab. 3)
Död: Bureå 6, Skellefteå sn (enl Bureätten del I, s.4)
Möjligen underlagman i Westerbotten. Bosatt i Bureå, Skellefteå sn. Bosatt på en gård norr om ån, där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602. Källa: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.
===========================
www.cweden.com/genealogy/farfar/farfar.html :
Möjligen underlagman i Västerbotten. Bosatt i Bure, Skellefteå lfs. Bosatt på en gård norr om ån. Källa: Leif Boström
Johan Bures släkttavlor koncentrerar sig främst på Anders Olofssons ättlingar. Om ättlingarna till Olof och Jon är uppgifterna mer knapphändiga. Men deras ättlingar hävdar att det rör sig om bröder. Sikeborg visar (sid 264-265) att i de 21 redovisade äktenskapen mellan de olika släktgrenarna så håller sig alla inom lagarna om äktenskap i förbjudna led, utom två. I de två fallen var kontrahenterna tremänningar, men de kan ha fått dispens.
Stamfader För BURE SLÄKTEN!
Yrke: Underlagman i Västerbotten
Född: Bureå, Skellefteå
Bosatt: Bureå, Skellefteå
Noteringar
Bosatt på den gård där Nils Hansson bodde 1602, norr om ån.
Han var underlagman i Västerbotten. Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Han bosatte sig nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades.
Born around 1410 in Bure, Skellefteå (Sweden.). Had at least seven children with his Malin, one of whom was Jacob Bure, born c. 1430.
Född omkring 1410 i Bure, Skellefteå. Underlagman i Västerbotten, död i Bureå, Skellefteå lfs. Gift (1) med Malin, född omkring 1410 i Bureå?.
Bure Anders Olofsson förmodas vara den äldste anfadern i Bure-släkten som kan antas vara mer historia än saga.
Född 1425 i Bure (Bureå), Skellefteå lfs (AC). Död i Skellefteå lfs (AC). Underlagman i Västebotten. Han var antagligen birkarl och bodde norr om Bureälven vid 1400-talets mitt, på den gård där Nils Hansson (Anders Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602. Fick sex barn. Vapen: Bure
Anders Olofsson Bure.
Föddes 1425 i Bureå, Skellefteå socken. Anders var underlagman i Västerbotten och bosatt på gård nr 6 i Bureå by nära havsstranden där Buregille kom att byggas.
Anders Olofsson Bure
föddes 1425 i Bureå, Skellefteå socken. Anders var underlagman i Västerbotten och bosatt på gård nr 6 i Bureå by nära havsstranden där Buregille kom att byggas.
Underlagman i Västerbotten (Johan Bure).
Inge belagd som underlagman i några samtida handlinga.
Bosatt i Bure, Skellefteå lfs.
Bosatt på gårde där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) Bodde 1602, norr om ån.
Bure, Anders Olovsson (taulusta 10. Isä: Bure, Olav Hersesson) s. n. 1430 Bure, Skellefteå, Ruotsi. k. Bure. Alilaamanni, Bure.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn. Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark. www.ohrnell.net/bureatten.htm
1. puoliso Malin, Bure
Lapset:
1) Jakob Andersson (katso taulu 14) s. n. 1450 Bure, Skellefteå, Ruotsi. k. Bureholmen, Ruotsi. Underlagman i Västerbotten, Sweden; Alilaamanni.
2) Anders (katso taulu 15) s. n. 1450 Bure, Skellefteå, Ruotsi. k. Rödbäck, Umeå.
Født ca. 1425 i Bure, Selånger. Han var Underlagmann i Västerbotten.
Underlagsmann er troligen det samma som Landshøvding.
Han hadde sin gård på den jord som senere ble Nr. 6 i Bureå by.
Hans boställe låg troligvis helt nära där det så kallade Bureå-gillet kom at byggas, som säkerligen var bygd vid havsstranden, man får räkna med at dom transporterade timmer og byggmateriale sjövägen dit.
Anders Olofsson. Född i Bure, Skellefteå lfs. Underlagman i Västerbotten (Johan Bure). Inte belagd som underlagman i några samtida handlingar. Bosatt i Bure, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift Noteringar f. i Bure, Skellefteå lfs (AC) d. i Skellefteå lfs (AC ) Underlagman i Västebotten. Han var antagligen birkarl och bodde norr om Bureälven vid 1400-talets mitt. vapen: Bure . Anders var underlagman i Västerbotten och bosatt på gård nr 6 i Bureå by nära havsstranden där Buregille kom att byggas
Underlagmann i Västerbotten
Anders var antagelig sønn av Olof Herseson
Underlagman i Västerbotten (Johan Bure).
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger.
Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
Källa: helgo.net/enar/och/tjocka/slakten/data/D0017/I66.html
Källa - födsel : Enar Persson
Källa bosatt: home.swipnet.se/~w-87735/farfar/p06069980c.html
Övriga noteringaar:
1350 enl. home.enter.vg/vj1000/grand-pa/Vidarweb/Per00749.htm
1425 enl. www.odenring.se/anor/default.html
Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån.
Bureå enl. www.odenring.se/anor/default.html
=========================
Källa: www.fredman.eu/en/ancestry.se/html_us_farfar/pd2c262aa.html
Född: omkring 1425 Bureå 1, Skellefteå sn (enl Bureätten del I, s.118, tab. 3)
Död: Bureå 6, Skellefteå sn (enl Bureätten del I, s.4)
Möjligen underlagman i Westerbotten. Bosatt i Bureå, Skellefteå sn. Bosatt på en gård norr om ån, där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602. Källa: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.
===========================
www.cweden.com/genealogy/farfar/farfar.html :
Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn.
Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn.
Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.
Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )
Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg)
Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början.
Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson
(Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två
gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale)
I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure:
1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan.
Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus).
Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader.
De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder.
Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland.
Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre.
Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta.
Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument.
Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa!
Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna!
Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.
Källor
1) Boström, Leif (home.swipnet.se/leifbostrom/main.htm)
2) Strang, Martti (www.strang.ch/)
3) Hernelind, Marc