www.geni.com/people/NN-J%C3%B6nsdotter/6000000038902713057
• Hustru N.N (Olofs hustru var dotterdotters dotter till Sven Bjursson och dennes hustru N.N Öndesdotter i Bensbyn, vilket man har kunnat räkna ut tack vare arvstvisten nedan, där maken var ombud för dels sin hustrus arvedel after Birgitta Persdotter Bjur, dels ombud för alla arvingar från i Piteå socken efter Birgitta Persdotter Bjuhr. Anders Svensson Bjur, d 1530, Stockholm, var barnfödd i Bensbyn, köpman och bottnekarl i Stockholm och såsmåningom borgmästare i Stockholm. Hans bror Per Svensson var också köpman i Stockholm. De hade minst en syster. Var ombud för alla norrbottningar som var släkt med, hade del av arvet efter Birgitta Persdotter (Bjur), enka efter Finved guldsmed i Stockholm, där de varit bosatta. Arvet efter dem skulle skiftas mellan hans arvingar, och hennes- hon hade arvingar och nära släktingar både på fädernet och på mödernet. Hustru Birgittas arvingar, vilka på fädernet [Per Svensson] var ”vår medborgare” Per Olofsson och arvingarna från ”Nordlandet”, de senare i rätten företräddes av arklimästare Olof Andersson, samt på mödernet [Karin Olofsdotter] var Anders Eriksson i Hjälmestad, Husby-Vidbo socken, Olof Andersson i Bålsta, Bromma socken, samt hustru Barbro i Granby, Spånga socken, alla i Uppland. Hustru Britas arvingar på fädernet får huset på Kindstugatan medan hustru Britas arvingar på mödernet ett hus väster till vid Söderport. Arvingarna var barn (eller barnbarn), till Karins syskon Anders och Kristina[129]. Olof Andersson var troligen son till Kristinas bror Anders Olofson. Av andra notiser, se nedan, framgår att arvingarna från Norrland var Jakob Nilssons i Bensbyn, Anders Andersson i Härtsön samt Olof Hinsesson i Måttsund. Per Olsson och Torfast Olsson har tidigare omnämnt som bröder och ”naerskylda” till hustru Birgitta. Brita Torfastsdotter var också arvinge genom sin avlidne far Torfast Olsson. Olof Mosesson i Lillpite var också medarvinge, troligen på sin hustrus vägnar. I en bilaga till tänkeboken[130], samma datum som ovan, noteras att Finved guldsmeds arvingar ger tillkänna att de hade förlikats; 500 mark skulle sättas i rätter för Nils guldsmeds änkas räkning. Nils var anställd av Finved, den 8:e september 1570 begjorde hans hustru Ursula att få ut dels 300 mark som Nils hade i innestående lön dels ”allt hans fädernes inne hos Finved”. Nils var Finveds avlidne brorson gift med Ursula, vars barn Nils Nilsson och Botil Nilsdotter tillsammans med Finveds syster, hustru Ingeborg i Lundby, nämns som Finveds arvingar den 16 juni 1574[131]. Ursula var då omgift med guldsmeden Hans Kruse. Finved hade således en bror vars namn inte omnämns i tänkeböckerna[132]. Per Olsson skulle behålla huset på Svartmangatan [ej omnämnt ovan] medan hustruns arvingar [p%C3%A5 mödernet] huset vid södra porten [omn%C3%A4mnt ovan], ”de gav även en tomt på Kindhästgatan” [inte omnämnd ovan] till staden och de fattiga ”vpå badha parter effter Finuetz dödh” . Finved ligger alltså för döden medan hans hustru Birgitta redan var död. Efter dessa skiften och uppgörelser ser vi att Finveds sätehus i hörnet Kindstugatan och Svartmangatan samt gårdshuset innanför tillföll Finveds arvingar (systern, hustru Ingeborg i Lundby samt brorsbarnbarnen, se ovan), Birgittas arvingar på mödernet fick huset vid Söderport. Av arvingarna på Birgittas fars sida fick Per Olsson, efter att ha betalat 500 mark till dödsboet, ett tidigare inte omnämnt hus på Svartmangatan. Övriga arvingar på Birgittas fäderne[133] fick ett hus på Kinstugatan, grannhus till Finveds sätehus i hörnet mot Svartmangatan som tillföll Finveds arvingar. Den 28:e september 1573 gav Jakob Nilsson i Bensbyn i Luleå socken tillkänna att Per Olsson Torfast inte velat lösa honom och hans medarvingars delar i Finved guldsmeds hus. Aklimästaren Olof Andersson sade sig då ha förbarmat sig över dem ”effter thet att the wore nödstält och fattigt folk” hade gett dem 100 mark och två tunnor salt, saltets och tunnornas och kontanternas sammanlagt värda 200 mark. Vidare hade Olof Andersson också erbjudit jord i Norrbotten i byte mot förut nämnda andelar i huset. Jakob Nilsson och hans medarvingar fick ¾ delar medan Olof Mosesson (”Moises” på sid 302, Moÿses på sid 467) i Lillpite i Piteå socken och medarvingar fick ¼ del av huset. Olof Mosesson sade att Jakob Nilsson inte hade fullmakt att sälja huset däremot gav han Knut Håkansson en sådan fullmakt[134]. Olof Mosesson var troligen måg till den Jöns Persson i Lillpite som 1519 nämndes som arvinge till Erik Andersson (Bjur). Jöns Persson var i sin tur troligen gift med en syster till Olof Torbjörnsson i Sjulnäs. Olof Mosessons hustru var då dotterdotter till Sven Bjursson och dennes hustru i Bensbyn. Hennes del var då en åttondel av huset vilket var lika mycket som Olof Torbjörnsons alla barn skulle dela på. Detta kan förklara varför Olof Mosessons var ombud för samtliga arvingar i Piteå socken. Detta arv gav bränsle till tvister under de kommande 20 åren. De notiser som berörde detta ger indicier på att Birgitta, Finved guldsmeds hustru var dotter till Per Svensson (Bjur). Med Birgitta utslocknar familjen ”Bjur”, en familj som bidragit med den främste, borgmästaren herr Anders Svensson Bjur, av alla de Norrbottningar som bosatte sig i Stockholm vid denna tid. Arvs och hustvisterna kommer även att ge information om avkomlingar till Bjur Svensson och dennes hustrus (N. Öndesdotter) döttrar . Vi har redan i refererade notiser mött bröderna Torfast och Per Olsson, den senare med tillnamnet ”Torfast(s)” anspelande på hans mer berömde, och säkerligen, äldre broder. Ovanstående är hämtat från släktforskaren Ulf Larsson . Hans webbsida: www.ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm Mer info finns också här: www.bygdeband.se/person/844235/sverige/norrbottens-lan/neder... Samt Gärningar och Bensby namns nämnande i Stockholms stads tänkeböcker.